Man kan i förstone tänka att det gångna fågelåret inte är så mycket att orda om, alla år är väl rätt likartade(?), men när man börjar rota i anteckningarna, kolla allt som har rapporterats på Svalan och fundera sig tillbaka ett år, så upptäcker man trots allt en hel del, t ex två nya arter för kommunen! Visst, lärkan kom som den skulle och svalorna lämnade oss planenligt, och vädret….nä, det var väl ändå inget vidare för fågelskådning? Låt oss se.

 

Vintern

Det blev ju inte särskilt mycket riktig vinter. Snöskyffeln fick mest stå. Det var väl först i sista januariveckan som barmarken täcktes av lite nysnö och det blev lite kallare (tillfälligt riktigt kallt), så att de välfyllda sjöarna frös. Härdiga arter som stare, ringduva, bofink, rödhake dröjde sig kvar från fjolåret och klarade sig säkert till våren (men stararna fick nog maka på sig), medan vattenfåglar som skäggdopping och storskarv fick flytta till isfria områden.

Snön kom i alla fall lägligt till den årliga fågelbordsräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten”, resulterande i 20.000 rapporter från hela landet. Från vår kommun kan nämnas snösiska och brunsiska bland de ovanligare matgästerna. Den minnesgode vet att bändelkorsnäbben ”gick till” hösten innan och kanske var det fåglar på återsträck som sågs några gånger i februari-början av mars, bl.a 10 ex vid Lindhultasjön.

 

Våren

Redan i den sista februariveckan kom de första sånglärkorna och tofsviporna och i början av mars var det full fart på flyttfåglarna. Åter barmark alltså, men det dröjde till den 25 mars innan Åsunden var helt isfri och nu fanns ingen återvändo för flyttfåglarna. Marbäck gästades av bl a vitkindad gås och bläsgås, medan mindre sångsvan sågs sträcka norr, både här och på andra lokaler. I Varnum rastade inte mindre än 17 spetsbergsgäss i mitten av mars, en lappsparv en månad senare på samma lokal och även en spelande dubbelbeckasin den 9 maj.

Vissa nätter var vädret särskilt uselt och vid sådana tillfällen finns goda utsikter att se nedfall av ovanligare sjöfåglar. Den 23 april var ett sådant tillfälle och då sågs svarthakedoppingar, bläsänder, snatteränder, småskrakar, viggar, sjöorrar och svärtor tillfälligt rastande i våra sjöar, främst Åsunden. Vid andra tillfällen med liknande väderlägen sågs alfågel, gråhakedopping, dvärgmås, silvertärna och svarttärna. En av vårens (och årets) allra största begivenheter blev de sex fjällpipare som rastade på Bredgårdsgärde 14 maj, efter en natt och påföljande dag med regn och dålig sikt. ”Plikten” och turen gjorde väl att de överhuvudtaget uppmärksammades framåt kvällen. En handfull skådare hann dock infinna sig före mörkret. Ny art nr ett för kommunen!

I maj kom också några indikationer på att solen inte hade slocknat och det blev över 20 grader varmt, om än tillfälligt, men också nätter med frost.

På Ulricehamns soptipp uppmärksammades ett par av brun kärrhök som höll på med bobygge i en av reningsdammarna. En ”hopplös” lokal kan tyckas . De sågs där i två månader, men vi vet inte hur det gick med häckningen. Det mindre strandpiparpar som också häckade där lyckades i alla fall få ut tre ungar.

Glädjande var att svarthakedoppingarna i Flatasjön (som mest sågs 8 ex) lyckades med en häckning. Tre ungar sågs som mest, men bara en enda sågs nå ”vuxen” storlek. Inget bra häckningsutfall således.

 

Sommaren
I alla fall så stavas det så. Minns bara kortare sekvenser av sommarväder. Vi kan börja den 9.6 då de första svartsnäpporna, honor, och tillika höstens första budbärare, rastade vid den nyanlagda
Mossabyggetdammen på Knätte mader, strax söder om Åfärd. Dammen är hästskoformad och lite svåröverskådlig, men en del vadare och gäss har redan setts där och det ska bli spännande att se vad som händer framöver. En hornugglekull hördes i den angränsande skogen under försommaren. Fler av höstens budbärare rastade på maderna lite norr om dammen den 25.6. Mycket regn hade skapat en attraktiv översvämning, som lockat både svart- och gluttsnäppa, 7 grönbenor, 8 brushanar, 20 storspovar och en strandskata att rasta – alla med siktet sydligare nejder!
Just anländ från söder var dock den flodsångare som höll till en tid vid Fänneslundasjön och kanske var det samma fågel som strax därpå hördes vid Viskan i Hökerum. Andra försommararter är spelande kornknarr, nattskärra, gräshoppsångare och ett flertal kärrsångare. En mindre flugsnappare sjöng några  dagar vid ravinen i Korpeboberg och detta var tredje året i följd (dock inte samma individ).
En art som har ökat betydligt under senare år, både under flyttning och under häckningstid, är gransångaren. Den nordliga rasen flyttar förbi medan den sydliga tränger allt längre norrut och man
kan väl gissa att det är de sydliga som hörs sjunga hos oss under häckningstid, t ex tre år i rad vid banvallen söder om Vegby.

Vi är ju numera bortskämda med observationer av röd glada, så även i år, men också brun glada observerades – på Komosse 11.5 och Hössna mader 9.6.

Vi kontrollerade även berguvparet i Vist. Det blev i alla fall en mattiggande unge, men vi lyckades ej lokalisera boplatsen inför tänkt ringmärkning (uppdrag från Trafikverket) och ej heller senare under hösten – terrängen där är besvärlig. Men vi gör nya försök 2013, då motorvägsbygget kanske redan är i full gång….

Den andra vågen av höstens budbärare brukar komma i andra halvan av juli och uppmärksammas bara vid uselt väder. Tillfällena blev flera, men endast den 28:e gav god utdelning i form av arktiska vadare: 67 myrspovar, 23 kustsnäppor, 1 kustpipare, 67 kärrsnäppor och därtill 35 rastande strandskator på stenarna i Ruggeboviken. Alla på väg till Vadehavet för att rugga och äta upp sig.

Några vadarstränder har vi inte numera i kommunen. Regn och högvatten året om. Kanske är de långgrunda stränderna på Långegrund ett minne blott.

 

Hösten
Så kom hösten, eller snarare fortsatte. Mycket regn och dis, blåst, höga flöden. Först kring månadsskiftet nov/dec blev det lite kallare och ett snötäcke som nästan stod sig året ut.
Några bra höststräckdagar blev det, bl. a. en morron med ca 10.000 bo- och bergfinkar (blandat) i Marbäck. En oktoberdag sträckte 2.000 tranor mot söder efter att ha inväntat tillräckligt bra
sträckväder (det ska helst vara sol och lätt nordlig vind).

Fyra bergänder (årets enda) rastade vid Prången under tio dagar. En jorduggla rastade på stubbåkrarna i Marbäck men blev bortjagad av kråkfågel.

Höstens stora begivenhet var kanske de hökugglor som under hösten rörde sig långt söderut över landet. Vi blev inte lottlösa. Den första sågs vid Fänneslunda redan den 27 september och vid
Bondegärde vindkraftspark upptäcktes en den 19 oktober. Vid Lundby i Trädet sågs ytterligare en hökuggla och en långstannare finns ännu i januari vid Kroken, Vist och i slutet av året en vid
Sjöbredared, Tolken.

Det var inte bara hökugglor som drog sig söderut i landet denna höst. Lappuggla sågs på många ställen och åtminstone två observationer gjordes i kommunen och det blev den nya kommunarten
nr två. Den första sågs mellan Härna och Hökerum 15.11 och den andra i Kinnared 24.11.

Emellertid sågs även en sannolik lappuggla på ett hygge mellan U-hamn och Köttkulla redan den 6.5, men obsen blev aldrig konfirmerad (även förra vintern förekom lappugglor söderöver och
några häckningar gjordes också i sydsverige).

Denna höst blev också en tallbit-höst, då mängder av fåglar nådde t.o.m. sydligaste Sverige. De flesta gick oss tydligen förbi, men fyra observationer gjordes i nov-dec. Tallbitarna vill gärna ha
rönnbär så här års, men vi hade inga att erbjuda. De som fanns gick åt tidigt, så trastarna försvann så gott som helt och de sent anländande sidensvansarna fick hålla tillgodo med ruttnande äpplen
och de flesta flockar verkade stanna kortvarigt.

Slutligen några udda obsar: en sädesärla höll sig kvar vid reningsverket i stan och sågs senast den 6 dec. En likaledes sen rödhake hade oturen att omkomma i en musfälla i Timmele den 12 dec. Den var ringmärkt med en norsk ring och fyndet är rapporterat. Och en rapphöna uppsökte en fågelmatning i Vång, Dalum under årets sista dagar.

Resten av de drygt 12.000 inrapporterade observationerna, av totalt 195 arter, finns att tillgå på rapporteringssystemet Svalan (www.artportalen.se/birds) och de senaste obsarna från kommunen
når du lättast från fågelgruppens hemsida och träffpunkt (www.ufg.se), där det också finns en gästbok där du kan rapportera dina fynd, fråga om något eller bara kolla läget. Och så finns där
massor av fågelfoton att titta på, länkade från Svalan.

2013
Föga veta vi vad som väntar oss innevarande år, men förhoppningsvis blir det ett bra fågelår. En sak är redan bestämd, nämligen att årets riksinventeringsart blir fiskgjuse (fjolårets dvärgmås och
rördrom berörde oss inte). Här kan alla bidra genom att rapportera ev häckningsplatser, gärna till undertecknad. Vill du göra mera nytta så sätt upp lite fler fågelholkar. Ring Åke Strömbom i
Tvärred, tel 0321-50201, han har fina holkar till försäljning.
Trots att vi ej längre har några gemensamma exkursioner eller inneträffar, så fortsätter vi naturligtvis att mötas i fält, med kikaren om halsen. Väl mött du också!
Fågelgruppen, jan 2013, gm
Jan Andersson
0321-149 39, 070 55 149 39
januhamn@algonet.se