Fågelrapport 2021

 

Den som har följt dessa återkommande årsrapporter från Ulricehamns Fågelgrupp, vet att dessa hämtar all information från rapportsystemet Artportalen (Ap). Så även i år. Under de sista femton åren har antalet rapporter på Ap ökat från 7.000 st 2006 till över 24.000 st 2021! Många nytillkomna fågelskådare/rapportörer gjorde att det blev ett skutt på drygt 5.600 rapporter det senaste året!

 

Det ska bli spännande att se om trenden håller i sig. Intresset för fågelskådning, och rapportering, har fått ett uppsving (kanske också lite av en corona-effekt med mycket hemmaskådande) och detta i sin tur medför förhoppningsvis också ett ökat engagemang för fåglarnas sak.

 

Antal rapportörer 2021 blev 241 st (vartill kan läggas ett antal medobservatörer), varav en stor del var tillfälliga besökare i kommunen. Av dessa har 150 färre än 10 arter och av dessa drygt 70 med endast 1 rapporterad art.

 

Totalt blev det 202 rapporterade arter, dvs samma antal som förra året. Den 202:a arten blev dessutom en ny art för kommunen!

 

Att numera djupgräva i denna rapportbank är tidskrävande och kräver också en allt större spade, så jag nöjer mig med att skyffla lite på ytan bland de arter och obsar som sticker ut lite. Allt finns ju ändå sökbart på Ap och dessutom finns ett Excel-uttag av alla obsar för den som vill ha (säg till!).

 

Här följer en månadsvis genomgång av årets fågelhändelser.

 

Januari

Inte oväntat började året i det mildväder som avslutade föregående senhöst. Vi ”ärvde” således både forsärlan och sädesärlan från 2020 vid reningsverket i stan. (Vårärlorna av båda arter dröjde sedan till 21 resp 27 mars). Det blev efterhand lite kyligare och det snöade då och då, men forsärlan härdade ut till den 19 januari medan sädesärlan sågs under ytterligare tre dagar.

 

Årets första dag blev som vanligt en rivstart på det nya fågelåret, så 55 arter kryssades. Andra ovanligare kvarstannare, utöver ärlorna,  var järnsparv, rödhake, fjällvråk (övervintrande på Hössna mader), skäggdopping, rörhöna, snatterand, vigg, salskrake samt ägretthäger(!) och den närmsta veckan fyllde på med sädgås, bläsgås, bläsand, brunand, vattenrall, tornfalk, pilgrimsfalk (därefter många obsar under våren), tofsvipa, kungsfiskare (Fästeredssund, Marbäcksviken och senare vid Sandslätt, Åsunden), stare, ringduva och rödvingetrast, bland de arter som borde vara bortflyttade för vintern.

 

Fästeredssund blev ett dragplåster i början av året till dess att vintern tog överhand. För första gången sågs ägretthäger i januari, till att börja med två ex, fram till den 9:e. Vidare sågs och hördes minst en vattenrall hela månaden och den 2:a februari var de tre som kurade ihop sig på isen i vassen (bara lite öppet vatten vid broarna nu). Vidare sågs en kungsfiskare de två första veckorna innan isläggningen blev för svår för denna art. Upp till 30 salskrakar (rekordsiffra i kommunen för denna art) kunde ses här och även brunand, kricka, snatterand och sothöna fanns kvar ett tag, men inte alla sothönor lyckades överleva.

 

Det skulle bli fler för årstiden ”opassande” arter. En morkulla sågs den 10:e, smådopping den 12:e (Viskan, Varnum) samt den 25:e (Mogden), råka den 13:e, blå kärrhök sträckande SV den 13:e (sedan ett 25-tal(!) obsar under resten av året), kricka den 15:e, hornuggla den 18:e i Åfärd och den första röda gladan den 23:e. Fler lite ovanligare januariarter blev snösparv, vinterhämpling samt en bändelkorsnäbb (årets enda) den 6:e i Blidsberg.

 

Lite udda för vår del var den havstrut ,4K (K=kalenderår), som höll till kring Fiskebacken i stan. Den lierade sig med mattiggande gräsänder och fiskmåsar och var väldigt orädd. Den sågs senast den 6 februari.

 

Mot slutet av månaden hade isen nu lagt sig så gott som helt på Åsunden och övriga sjöar var troligen helt frusna, medan snötäcket var ganska tunt (på höjderna gick det dock att åka skidor!). Ännu den 25:e fanns 25 skäggdoppingar kvar i vakar utanför Tunneln, men de fick ge upp övervintringsförsöket. Gässen på Bredgårdsgärde hittade ännu lite mat på de lätt snöiga åkrarna (5-6 cm i månadsskiftet).

 

Månadens sista tillskott i artlistan blev orre, nr 95. Nästan halva årslistan alltså, efter årets första månad…

 

Precis i månadsskiftet jan/feb var det åter dags för den årliga fågelbordsräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten”, nr 16 i ordningen. Av de ca 19.000 rapportörer och matningar i landet återfanns ett 70-tal i vår kommun och antalet fåglar blev 3.673 st av totalt 862.000. Hela 40 arter, av totalt 72 st i riket, är ju ett gott resultat, men vi hamnade ändå först på 71:a plats i kommunligan (290 kommuner). Och vinnare blev….talgoxen, igen.

Februari

Det blev en del vinterkyla i de första veckorna i februari, ganska bitande ibland och snöigt, så även gässen fick maka på sig ett tag. Ovanlig vinterart blev en dubbeltrast den 5:e och en enkelbeckasin i Varnum den 12:e, vilket blev det första vinterfyndet för kommunen. Här hördes även en vattenrall den 5:e.

 

De senaste vårarna har en speltokig tjädertupp visat upp sig mellan Backagärde och Gunnarsbo öster om Marbäck och den sågs där från 20 februari till 23 april. Den hade dåligt humör och visade det då den attackerade både fotografer och bilar som kom för nära. Det var en ståtlig fågel som förstod sitt värde! Dessvärre blev det en biljakt för mycket för den till slut. Den kom för nära, så illa, att den blev påkörd och dog. Såvitt känt var det inte någon fågelskådare i bilen denna gång. Sorgligt öde ändå.

 

Den 20 februari blev också en vårstart, då de första sånglärkorna, ett 10-tal, återkom till våra åkermarker. Och redan dagen därpå sågs de första tofsviporna, drygt 100 ex på sju lokaler. Samma dag var både ljungpipare, trana och skogsduva siktade.

 

Av ovanligare februariarter kan nämnas spetsbergsgås (10-16 ex i Marbäck kring månadsskiftet), mindre sångsvan (tre mot norr över Blidsberg) och spelande pärluggla (endast två under året). Flera sparvugglor var då också igång och fortsatte i mars. Lite trög månad då endast ett dussin arter hade fogats till årslistan under februari, nu 107 st.

 

Mars

Det sågs fler spetsbergsgäss under resten av våren, största flocken på 35 ex som sträckte norrut i Marbäck och flocken siktades också över staden. Den andra av årets två observationer av mindre sångsvan gjordes i Marbäck i mitten av månaden. Det går tyvärr bakåt för denna näpna svan från den arktiska tundran.

 

Gässen hade nu återkommit i full styrka och de bästa gåsamarkerna, Bredgårdsgärde, hyste minst 1.000 gäss första delen av månaden. Bland alla grågäss och kanadagäss fanns även bläsgäss, vitkindade gäss och några sädgäss. Bläsgåsen hade ett särdeles bra år och den 18:e räknades 90 ex, vilket är en rekordsiffra för kommunen. Bläsgåsen är också en art som det går bra för.

 

Ännu fanns en hel del is kvar men också stora öppna råkar. När gässen inte betade på gärdena flög de ut i Marbäcksviken för att vila och övernatta, både på iskanten och i vattnet. Under denna period sågs ett flertal döda eller döende gäss och svanar, gissningsvis drabbade av fågelinfluensa. Det här upptäckte havsörnarna och som mest sågs 6 örnar på isen, ätande kadaver.

 

Nya vårfåglar anlände efter hand, de flesta förstås stammisar hos oss. Strandskatan kan väl också räknas till dessa, även om de är få. Den första kom redan den 3:e och det blev fenologirekord. Den 22:a sågs en trädlärka (sträckande norr över Komosse) och redan den 27:e hade 2-3 ex etablerat sig på Rönnåsens industriområde, likt 2020 (se mer under ”häckningar”). Storspov noterades den 25:e, fiskgjuse och silltrut dagen därpå och smålom den 28:e, för att nämna ytterligare några.

Av ovanligare arter kan nämnas stjärtand (2 par i Mossabyggetdammen den 27:e och fler blev det framöver, som mest 18 ex i Marbäcksviken 10 april) och gråhakedopping i Lundby damm i Trädet. Ett par häckade här förra året, men i år sågs bara en ensam fågel, senast 12 juli. Vårsäsongens första ägretthäger sågs vid Fästeredssund den 14:e, medan Yttre Åsunden ännu var istäckt, dock med isfria stränder, och sågs där sedan under en månads tid. Vårfynd gjordes också i Mellsjön i Varnum samt vid Ätran i Dalum. Den 17:e sågs ett par snösparvar som rastade kort på Bredgårdsgärde innan de drog norrut. Den sista marsdagen sågs de första gransångarna och brun kärrhök avslutar månaden som art nr 123.

 

Gransångaren tillhör de arter som har ökat markant under senare år och numera är det inte bara en genomflyttare vår och höst. Även om häckningsfynden är få, så är reviren många och kan betraktas som en etablerad häckfågel hos oss. Totalt finns över 200 rapporter, varav ca en tredjedel rapporterades under häckningstid.

 

April

Månaden började bra med tre svarthalsade doppingar utanför Prången den 1:e. En raritet hos oss och som utpräglad nattflyttare fick många möjlighet att se dessa näpna doppingar under hela dagen. Samma dag rastade även två gråhakedoppingar vid Brunnsnäs. Den första svarthakedoppingen dök upp dagen därpå, lite oväntat i Viesjön.

 

De nya vårfåglarna duggade på ganska tätt nu. Av de vanligare kan nämnas storlom den 3:e, stenskvätta den 8:e, ladusvala den 13:e, trädpiplärka den 20:e, lövsångare den 23:e (mer än tre veckor senare än gransångaren), backsvala den 25:e, hussvala den 28:e, svarthätta den 29:e och så svartvit flugsnappare och grönbena den 30:e april. Den första göktytan (inte så vanlig dock) noterades den 27:e.

 

Ovanligare arter under denna tid var två stenfalkar den 10:e (de första av nio denna vår och sedan ytterligare sju under höststräcket!), skedand den 18:e (därefter flera vårobservationer, varav 12 par i Marbäcksviken den 29:e sticker ut såsom kommunrekord!), årta 1 par den 29:e (enda obsen i år), småskrake 1 par den 19:e och därefter en rad observationer i Åsunden, 1 par i Mogden samt 1 par under häckningstid i Trehörningen (men inga tecken på häckning), alfågel utanför Fiskebacken den 28:e (årets enda, en hane), svärta 6 ex i Åsunden den 19:e och resterande fynd för året var 4 ex utanför Fiskebacken den 27:e. En  brushane rastade den 29:e i Mossabyggetdammen (övriga vårfynd 8 ex i Mossabyggetdammen den 9 maj samt en hane i Marbäcksviken dagen därpå).

 

Och så alla ringtrastar! Ett bra år blev det med observationer på 14 platser mellan 22 april och 2 maj, alltså den tid som är typisk för ringtrastens vårflyttning här (höstetid ytterst sällan några fynd). ”Värst” var Bredgårdsgärde i Marbäck, där det som mest sågs 20 ex under sex dagars tid och det blev kommunrekord med fem ex!

 

Den svarta rödstjärten återkom till Vist industriområde den 17:e och den mindre strandpiparen till Övreskog-Rönnåsens industriområde den 18:e (se mer om dessa båda arter under ”häckningar”). 149 årsarter visar kommunlistan nu.

 

Maj

Ännu är inte våren förbi. Många insektsätare står i väntrummet och att alla svalarterna har siktats innebär inte det att alla svalor är här. Den första veckan får vi se och höra rödstjärt, buskskvätta, grönsångare, sävsångare och så gök den 7:e. Lärkfalken gillar både stora insekter och små fåglar, den första sågs den 5:e. Vecka två kommer gulärla, grå flugsnappare, ärtsångare, tornseglare, törnsångare, trädgårdssångare, rörsångare, törnskata och först den 12:e siktas den första bivråken. Vecka tre återstår bara två av de regelbundna häckfåglarna: härmsångare den 15:e och kärrsångare den 21:e, alltså den tågordning som brukar gälla hos oss.

 

Maj är också en bra tid för ovanligare arter och genomflyttare. Den första majdagen sågs en jorduggla (årets enda) i Gällstad. Två dagar senare sågs en dvärgmås och årets resterande två den 10:e och 15:e, alla i Åsunden (där de flesta oftast ses). Silvertärnan är också ganska frekvent i Åsunden, gärna jagande fjädermygg (liksom dvärgmåsen) lågt över vattnet innan de tar höjd och sträcker vidare, oftast in över land mot nordost. De slår ofta följe med fisktärnor och det är inte helt lätt att alla gånger skilja dem åt. Den 4:e sågs 10 ex och den 11:e två ex.

 

Då och då ser vi även någon svarttärna och i år sågs en med tio fisktärnor vid badplatsen i Marbäck den 7:e och dessutom en vid Sjögården i Tolken den 16 juni och två den 15 juli. Åtminstone de sistnämnda bör ha varit tidiga återvändare.

 

Observationer av sjöorre hör oftast de stora sjöarna till (om ej nattsräckande) och i år blev det bara tre observationer, alla i Åsunden: sammanlagt sju fåglar den 6:e och 10:e maj.

 

Maj är också rätt tid för de vitkindade gässen att dra mot sina häckplatser långt i nordost. Under en dryg veckas tid räknades omkring 6.500 ex och det är mer än under något tidigare år.

 

Den röda gladan är ju numera vardagsmat efter att ha ökat i antal under många år nu och ses i någon mån under årets flesta månader (drygt 360 rapporter detta år!) medan den bruna gladan ännu är ganska sparsam, men ökande i antal. Det finns ett 20-tal rapporter (gäller delvis samma fåglar) under tiden 6 maj-28 augusti. Några observationer gjordes i Varnum och Dållebo, medan de flesta sågs i Ätradalen/Hössnadalen. Båda gladarterna söker sig gärna till pågående slåtter och det är där man ska spana efter dem. På Hössna mader kunde vid sådana tillfällen upp till 15 röda ses samtidigt. Den bruna är sparsammare och som mest sågs tre ex vid vallskörd söder om Dalum 21 aug.

 

Den 9:e gjordes det fjärde fyndet i kommunen av brandkronad kungsfågel. Den sjöng och sågs flyktigt vid Tunneln vid gamla Marbäcksvägen. Arten har nu setts en gång/år de senaste fyra åren. Denna kungsfågel ökar stadigt så utsikterna att få se/höra fler framöver är goda.

 

Småspoven är ju inte så särskilt vanlig hos oss och påträffas bara under flyttningen. Fem majobservationer av enstaka fåglar i Åfärd, Marbäck, och Varnum. Därtill en på Hössna mader 4 juli, men den får tillskrivas höststräcket. Rödbenan borde inte placeras i denna grupp, men facit för året blev bara två observationer: 2 ex i Mossabyggetdammen den 9:e och 1 ex Sörsjön den 18:e.

 

Två småfläckiga sumphöns hördes i år, först en i Toren, Varnum den 11:e och därefter en i Gärdsjön de två sista dagarna i maj. Genomsnittet obsar under 2000-talet ligger på blott knappt 0,5 ex/år! Vattenrallen är dock lite vanligare. Även om den inte så ofta ses, så är den ju rätt talför och kan höras när som helst under den del av året den normalt finns hos oss. I maj-juni spelade rallar i Gärdsjön, Toren och Grosken.

 

Till gruppen ”ovanliga fåglar” får vi sedan länge även föra rosenfinken. Den första sjöng i Marbäck den 23-24:e. En sjöng vid Pineboåns utlopp i Marbäcksviken den 28:e och samma dag en i Hulu. Därefter sjöng en i Romsås den 29:e samt 4 juni. Ingen av fåglarna kunde ses, så vi vet inte om de var röda (gamla) eller gröna (2K) hanar.

 

Inte ovanlig, men ovanligt sen var den bergfink som sjöng i Grovare den 20:e.

Så här års är de längre norrut i landet.

 

Observationer av kungsörn har ökat något under senare år och de allra flesta ses öster om Ätradalen mot Småland och Tranemo kommun. Vanligtvis ses de flesta under perioden senhöst till tidig vår, så även detta år – 12 rapporter januari-april och två rapporter från november. Då örnarna gärna rör sig över stora områden är det svårt att tolka antalet individer och dubbelräkning kan nog ingå, men det kan röra sig om ett femtontal individer. Udda observation tidsmässigt är 2 ex öster om Blidsberg 28 maj.

 

Sist på plan i månaden (nr 179 i årslistan) blev järpe. I det område som verkar vara artens kärnområde, skogarna öster Blidsberg-Humla, gjordes en observation i trakten av Korsryd den 23:e och sedan under hösten tre observationer i samma trakt. Svårfunnen och åtråvärd höna!

 

Även i år, under maj månad, inventerades ett tiotal mindre våtmarker som ett led i ”Övervakning av fåglarnas populationsutveckling” – en del i en långsiktig övervakning av våtmarksarter i Sverige, på uppdrag av Naturvårdsverket, under ledning av Lunds Universitet.

 

Juni

Nattsångartiden fortsätter och juni är en bra tid för sådana. Vädret var gynnsamt och dagstemperaturen nådde 20°-25° om dagarna, t.o.m. över 30° några dagar, hela månaden. Vi var lite spända på om nattskärran skulle återvända till Stora Kartamossen och hyggena mot bl a Hössna och upp mot Knätte (där flera hördes förra året). Så blev det endast för Stora Kartamossen, där en spelade under tre veckor från den 4:e. Den andra av årets två nattskärror hördes öster om Blidsberg 21 juli.

 

En annan nattaktiv art är kornknarren och den kan man inte längre vara säker på att få höra varje sommar. I år blev två hörda: Rånnaväg den 5-6:e och strax norr om Bjättlunda 15-21:e. Något lättare är det att få höra någon vaktel. I år spelade två på Hössna mader 7-17:e, en vid Gärdet söder om Hössna 10-14:e, två på Knätte mader den 11:e samt en vid Lillesjön, Trädet den 30:e, alltså sammanlagt 6 ex.

 

Förra året sjöng en busksångare på Hössna mader den 8-24 juni. Stor förvåning när det även i år satt en sådan, i samma buske(!), den 6:e. Den sjöng i stort sett dygnet runt i en hel månad. Samma buske och samma typ av sång gjorde att vi trodde att det var en återvändare. Fjolårets fågel var ringmärkt, medan årets fågel visade sig sakna ring, så det måste ändå ha varit olika fåglar.

 

Ännu en ensamvarg, en gräshoppsångare, sjöng i busksångarens buske den 7:e och det blev årets enda ”gräshoppa”. Samma sak med flodsångare, en enda och denna sjöng i Hökerum 8-12 juni.

 

Månadens sista raritet blev ängshök. En hane sågs vid Trädets badplats den 13 juni och det blev faktiskt sista tillskottet i halvårslistan, nr 186. Ängshöken är hos oss en första klassens raritet, blott en handfull fynd tidigare.

 

Häckningar

Innan vi går vidare ska vi kolla upp hur det gick för några av de ovanligaste häckande arterna, även om en del uppgifter blir lite diffusa av sekretesskäl.

 

Vigg – enda kända häckningen gjordes i Svensbo våtmark, Tvärred, där en kull med 7 ungar sågs.

 

Rapphöna – Ett flerårigt utsättningsprojekt i Nöre resulterade enligt uppgift i två föryngringar i det fria. Några utsatta rapphönor observerades även i Åfärd med omnejd.

 

Turkduva – Klent med observationer i år men i Blidsberg noterades 4 ex, ev två par, men inga tecken på häckning.

 

Rörhöna – Häckning påvisad i dammen i Hov, norr Älmestad, i en damm vid Tågården, Hällstad och i Prången.

 

Smådopping – Ett par fick två kullar med 1 resp 4 ungar i Svensbo våtmark, Tvärred (ytterligare en ad sågs här, men inget mer par). Smådoppingarna höll till här från 7 april till 25 september.

 

Gråhakedopping – Fjolårets häckning i Lundby damm, Trädet fick ingen efterföljare i år. Endast en adult kunde återfinnas under häckningstid.

 

Svarthakedopping – Ett par häckade i en damm vid Tågården, Hällstad och fick ut två ungar. Ett par i Mossabyggetdammen fick ut 3 ungar. Par under häckningstid sågs även i Lundby damm, Flatasjön och Gällstad reningsdammar, men ingen häckning kunde påvisas.

 

Strandskata – Ett till två par brukar uppehålla sig i området Prången – Marbäck, men någon häckning har inte påvisats på många år. Misstanke har funnits om Lillön, Alhammar där fåglar många gånger har setts flyga till och från. I år konstaterades en halvstor unge på ön. Enstaka strandskator eller par sågs på flera platser under häckningstid, såsom Tolken, Sämsjön och Lönern, men inte mer än så.

 

Mindre strandpipare – Den s.k. ”strandpipartomten” på Rönnåsens industriområde har nu blivit så igenväxt med sly, så lokalen är knappast duglig längre som häckplats för den mindre strandpiparen. Liksom tidigare år rör sig strandpiparna mellan Rönnåsen och den närliggande soptippen på Övreskog. Det verkar ha varit två par som mest, ibland spelflygande. Först den 21 juli sågs två ungar, då redan flygga, vid stora dammen på tippen och antagligen häckade de där. F. ö. i kommunen finns bara två observationer av en ensam fågel vid Sjögården, Tolken den 30 april och 18 juli.

 

Storspov – Fortsatt dystert läge för storspoven i vår kommun. Flera spelande och varnande på Komosse inger förhoppningar om att häckning genomförs där.

 

Silltrut – Ett par under häckningstid i Tolken även i år, men någon häckning kunde inte påvisas.

 

Storlom – Par under häckningstid (permanenta revir) har noterats i bl a Tolken, Bredsjön, Lönern, Brängen och Trehörningen, där häckning ibland konstateras. I år dock inte en enda häckning rapporterad.

 

Fiskgjuse – Fyra häckningar + ett bobyggande par är kända. Information från flera (tidigare) häckplatser saknas dock.

 

Brun kärrhök – I en reningsdamm på Övreskog (soptippen) fanns även i år ett par som troligen fick fram tre ungar. Par under häckningstid noterades i vassen i Viesjön, men någon häckning blev inte säkerställd. Det finns gott om observationer under häckningstid på många håll, men inga som pekar på häckning.

 

Havsörn – För närvarande är nog bara två revir besatta och dessa resulterade i en flygg unge vardera. Det ena paret flyttade till ett nytt bo under våren.

 

Hornuggla – Två häckningar blev kända. Tre mattiggande ungar hördes vid Ätran söder Dalum och två ungar på Hössna mader.

 

Berguv – Äntligen en lyckad häckning hos vårt, vad vi vet, enda par för närvarande. Två mattiggande ungar konstaterades och det är 8 år sedan senast!

 

Lappuggla – Det blev inget nytt häckningsförsök på fjolårets lokal (där häckningen misslyckades), men en mattiggande unge konstaterades på en annan lokal.

 

Trädlärka – Förra året uppdagades sjungande trädlärkor på Rönnåsens industriområde (åtminstone två hanar och en hona, kanske två par). Så även i år och den 23:e juni kunde två flygga ungar konstateras. Det här blev kommunens första kända häckning, men gissningsvis häckade de även 2020.

 

Backsvala – Inventerades i hela riket 2020-21. Hos oss blev det istället 2019-21, vilket tidigare har redovisats. Från 2021 finns tyvärr bara observationer från ett fåtal häckningsplatser: matjordshögar på Vist industriområde (något eller några få par), matjordshögar vid UBAB, Timmele (ett 30-tal fåglar och ca 60 bohål räknades) samt Hössna gamla grustäkt (endast 5 svalor sågs trots ett 40-tal bohål, men en del kan ha varit gamla). Ytterligare några tidigare kända boplatser besöktes, men med negativt resultat.

 

Kärrsångare – Denna art bör väl inte längre platsa i denna kategori med tanke på alla fynd av sjungande fåglar (ett 60-tal inlagda rapporter, många dock avseende samma fåglar). Bara en häckning uppdagades dock (vid banvallen i Marbäcksviken).

 

Svart rödstjärt – som vanligt fanns par/permanenta revir vid UBAB i Timmele, på Vist industriområde (två hanar) och på Karlsnäs industriområde. Häckning dock endast belagd på det senare området.

 

Juli

Värmen fortsätter under hela juli och de flesta dagar var det kring 25°, vilket inbjöd till nattaktivitet ett tag till. Lite nederbörd och vattennivå som dalar, men onödigt sakta för att ge bra vadarstränder (164,07 m.ö.h. 1:a juli och sedan 163,58 m.ö.h som lägst i mitten av september i de stora sjöarna). Några bra vadarstränder blev det således inte, men det gick att stövla ut på Långegrund under en kortare period, dock utan något större vadarutbyte.

 

I juli går det lite trögt med fågelskådandet. En ovanlig fågel sågs i alla fall, en mindre flugsnappare som sjöng i Rånnaväg den 14:e.

 

Mot slutet av månaden sågs de första nordliga vadarna, även om de inte blev så många. Första kärrsnäppan var en ensam fågel på stadens soptipp, Övreskog den 26:e och senare en på samma plats den 15 aug.  Den sista juli sträckte 15 ex SV vid Ruggeboviken, 3 ex den 9 augusti och 1 ex den 14 augusti.

 

Näst i tur var kustsnäppa, myrspov och kustpipare vid Ruggeboviken den 29:e. Kustsnäpporna var 17 och två dagar senare 1 ex. Myrspovarna här var lite fler, 9 ex resp 11 ex dessa två dagar och sedan 8 ex fördelade på tre dager 1-17 augusti. Kustpiparna följde samma mönster – 4 resp 2 ex och sedan sammanlagt 36 ex 1-17 augusti. Lite udda var en ungfågel som rastade tillsammans med tre kärrsnäppor på Bredgårdsgärde den 18 september.

192 arter visar listan på nu.

 

Augusti

Vadarnas tid är inte förbi. Årets enda(!) större strandpipare (2 ex) sågs vid Haganäs, Yttre Åsunden den 13:e och 1 ex i Strängsered den 29:e. Den enda  svartsnäppan detta år uppehöll sig under tre dagar (16-18:e) i en blötmark i Nöre. En del regnande på sistone hade skapat en våtmark i en sänka, som även lockade en brushane, en gluttsnäppa och några grönbenor att rasta där.

 

Mosnäppa ses inte varje år, men på Hössna mader (ovanlig lokal) rastade 2 ex på ett plöje den 25:e.

 

Fler smådoppingar, än de i Svensbo, dök upp efter hand. En höll till i Mossabyggetdammen 14-18 augusti, 3 ex i Ruggeboviken 30 september, en i Gällstad reningsdammar 26 november och så en vid Fiskebacken 19-26 december.

 

Höstens första ägretthägrar dök upp i Trehörningen och Prången i slutet av månaden. De blev sedan fler och i Yttre Åsunden sågs som mest 7 ex och i Ruggeboviken som mest 8 ex under september. En sågs sedan vid Hovs våtmark 2-6 oktober, en i Villastaden den 1 november och sedan 1-2 ex på båda sidor R40 i Gullered 4-16 november.

En av ägretthägrarna i Ruggeboviken var ringmärkt som årsunge i Litauen samma år och blev först avläst vid Roxen. Så här långt hade den flugit minst 85 mil från märkplatsen innan vidare färd för övervintring till Västeuropa(?).

 

Även i år fick vi besök av vit stork, dock inte på backen denna gång. I Gullered sågs två ex flyga mot nordväst den 22:e.

Nu tickar årskryssen långsamt och månaden slutar på 196 st.

 

September

Denna månad är ofta en spännande tid. Visserligen har höstflyttningen redan pågått en längre tid, men nu är fler arter på gång och många insektsätare säger tack och hej för detta år. Detta blev väldigt tydligt då ladusvalorna samlade ihop sig före bortflyttningen på Bredgårdsgärden, eller rättare sagt på ledningarna där den 3-4:e, då omkring 3.000 kunde ses. Lite senare samlades åtminstone 2.000 för övernattning i vassarna utanför Villastaden.

 

Gott om bergfink, gärna blandat med bofink, födosökte på lämpliga åkermarker, t ex 1.500 (blandat) ex på Hössna mader den 22:e lika många i Trädet 7 oktober. En mera ren samling bergfinkar, ca 1.000 ex, sågs senare på Hössna mader, den 17 oktober.

 

Transträcket kan vissa år vara magnifikt. I år blev sträcket lite utspritt mellan 24 september och 12 oktober med totalt ca 4.500 ex inräknade, högsta dagssiffra 1.500 ex.

 

På raritetsfronten kan nämnas en sydsträckande rödstrupig piplärka på Komosse den 9:e. Det är sex år sedan den senast rapporterades och de allra flesta under åren har setts på Bredgårdsgärden. Svår art som i regel kräver locklätesbestämning.

 

På Hössna mader stöttes en dubbelbeckasin på en åker den 14:e. På hösten rastar den gärna på stubbåkrar och liknande, men det krävs eftersök, och tur, för att man ska hitta någon. Även för denna art är det sex år sedan senaste rapport.

Dvärgbeckasinen är betydligt vanligare, men även för denna art krävs i regel riktat eftersök på leriga stränder. I år blev det blott fyra observationer av vardera 1 ex: Långegrund den 19:e och 24:e, Örsjö, Härna den 22:e och senare en på Utgärdsmossen i Humla den 9 oktober.

 

Att springa på en lappuggla är få förunnat, även om det har skett en markant ökning av inte minst häckningar i södra Sverige de senare åren, vilket även vi har fått en slev av, som tidigare berättats. I Trädet sågs och fotograferades denna stora uggla, förmodligen samma fågel, vid tre tillfällen mellan Trädet och kommungränsen mot Börstig den 17:e och 25 september samt 3 oktober av olika observatörer.

Nu är 199 arter inne på årslistan.

 

Oktober

Fortsatt höststräck ännu ett tag. Bra vråkdagar blev den 5:e och 12:e med 56 resp 50 sydsträckande ormvråkar. En bra dag för sträckande ringduvor var det i Ruggeboviken den 5:e, då 5.200 ex räknades, med råge det högsta antal som har räknats in i kommunen.

 

Lappsparv blir allt svårare att få se under både vår- och höststräcket. Detta år noterades en sträcka söder vid Hållestorp, Blidsberg den 8:e. Det är tre år sedan någon sågs sist och under de senaste tjugo åren har 37 fåglar noterats.

 

Tre trädlärkor födosökte på en åker i Marbäcksviken den 9:e, vilket inte tillhör vanligheterna här.

 

Det var gott om rönn- och oxelbär denna höst. Det är bra och det inger förhoppningar om att bären ska locka stora skaror av sidensvansar, trastar och i bästa fall tallbitar (som för två år sedan).

 

Sidensvansarna kom ganska sent, de första sågs den sista oktober. November och december bjöd på fler, men bara ett fåtal rapporter om fler än hundra. Största flocken var 250 i centrum i Ulricehamn den 20 december.

 

Björktrast i större omfattning sågs först från november och framåt, då flera ansamlingar av 300-600 ex observerades och den 13 nov räknades 1.300 ex.

 

Även rödvingetrastarna var många. Från mitten av oktober till mitten av november sågs antal på 100-200, ex. Därefter tunnade de som vanligt ut, då de allra flesta då har flyttat bort. Enstaka fåglar sågs dock i björktrastflockar nästan året ut.

 

Det hade ryktats om tallbitar på Artportalen från andra delar av södra och mellersta Sverige. En ny s.k. invasion tycktes vara på gång även i år. Visst kom de, om än inte i samma omfattning som förra gången. Den första hos oss noterades i Humla den 30:e och den andra i Varnum dagen därpå. I november fyra observationer, varav största antalet, 8 ex, vid Ek, Timmele. Fortfarande gott om bär när 25 ex sågs i rönnarna på Backgårdsplatån (golfbaneområdet i stan) den 5 december. Under tiden 13-19 december blev Rönnåsens industriområde dragplåstret, där upp till 23 ex käkade rönnbär. Tallbiten trillade in på plats nr 201 på listan.

 

Framåt slutet av året var de flesta bären uppätna och det blir att vänta till nästa höst och hoppas på nya bärätare.

 

November

Denna månad står sällan högt i kurs hos vare sig fågelskådare eller andra. Gråväder, mörkt och ”lite fågel”, klagas det på.

 

Tänk då vad en liten gråvit fågel kan lätta upp tillvaron. Den 3 nov upptäcktes en ökenstenskvätta på Bredgårdsgärde! Den höll till ute vid de två stenkullarna och i en hästhage lite längre bort. Precis som vi är vana att se våra egna stenskvättor här, jagade den insekter från stenkullarna eller hoppandes på åkervägen. Vid den här tidpunkten på året är vår egen stenskvätta bortflyttad, vilket väckte nyfikenhet om arttillhörighet hos den här fågeln. Den kunde bestämmas till ökenstenskvätta, hona, och ett 30-tal fågelskådare fick se den under dagens lopp (kunde ej återfinnas dagen därpå).

Det här blev årets sista art, nr 202, och samtidigt en ny art för Ulricehamns kommun!

 

Bärätarna ovan bidrog också till gott humör, så november är nog inte så dum ändå.

 

De två sena tranor som sträckte söderut i Varnum den 5:e hade kanske fått nog. Det är sent på året. Under de senaste 20 åren finns dock ytterligare 8 senhöstfynd, varav två ända fram till 27 december (2008 och 2011). Här sågs även årets sista enkelbeckasiner, 2 ex den 2:e och en likaledes sen tofsvipa vid Vinsarpsbron den 10:e och så en ännu senare ängspiplärka på vägen vid Bredgårdsgärde den 29:e.

 

December

Den hittills milda hösten avlöstes i december av lite kallare väder och perioder med snö som kom och gick (antecknade 10 cm nysnö den 2:e). En del nätter var riktigt kalla med ca -20° uppåt Ätradalen. Isläggningen gjorde flera försök och i slutet av året var så gott som hela Åsunden isbelagd (och antagligen övriga sjöar också).

 

En del eftersläntare var kvar länge. En blå kärrhök sträckte mot söder över Villastaden den 7:e och en tornfalk sågs året ut på Hössna mader. En ensam vitkindad gås födosökte med grå- och kanadagäss på Bredgårdsgärde några dagar kring månadsskiftet, en ensam bläsand i Pineboån i Marbäcksviken den 15:e, många viggar var kvar, t.ex. 20 ex utanför Sjögunnarsbo den 26:e och en ensam salskrake sågs på olika platser i Åsunden fram till också den 26:e, när isen tryckte på.

 

Många sothönor var kvar året ut, som mest 115 ex vid Fiskebacken den 22:e och dessutom en ung rörhöna där 14-24:e. Den sista skäggdoppingen sågs den 23:e. Smådoppingen som höll till här några dagar trängdes till sist med sothönor i en pytteliten vak den 26:e och morronen därpå var alla fåglar borta och vaken isbelagd.

 

Bara ett fåtal rödhakar rapporterades, en i Villastaden, en i Blidsberg och den senaste mellan Sandslätt och Näsboholm den 26:e. Och så en forsärla vid reningsverket under tiden 6-18:e (svårsedd, så den kan ha varit kvar längre) och en i Varnum den 30:e.

 

 

Nu sätter vi punkt för det gångna årets fågelhändelser och inriktar oss på ett spännande 2022.

 

Denna fågelrapport finns även att läsa på Naturskyddsföreningens (UNF) hemsida ulricehamn.naturskyddsforeningen.se , även länkad från ufg.se , där även äldre rapporter fr.o.m. 2007 finns att läsa.

 

Via Fågelgruppens hemsida ufg.se är det lätt att nå den senaste veckans rapporter på Artportalen. Inlagda bilder likaså. På sidan finns diverse länkar, bl.a. till Artportalen, UNF, Gästboken och Fågelgruppens Facebook-sida. På UNF-sidan finns även en länk till Naturskyddsföreningens Facebook-sida.

 

Det finns även en ”Band”-grupp, som man når via en app på telefonen (hämtas gratis där man hämtar appar). Via denna app får man färska fågelnyheter och kan själv rapportera om man ser något som övriga kan vara intresserade av. Nu i början av februari är 134 fågelintresserade anslutna!

 

Viktigast av allt är dock att du rapporterar dina fågelobservationer på Artportalen (Artportalen.se)! Då kommer de till nytta även i framtiden, tillsammans med de över 62 miljoner(!) rapporter i landet som redan finns inlagda.

 

I skrivande stund anas ett slut för coronapandemin och en mera normal situation i vårt umgänge och vad vi kan företa oss. Att vistas i naturen, och skåda fåglar, har dock hela tiden varit fullt möjligt, vilket inte minst denna fågelrapport visar. Full fart på fågelskådningen 2022!

 

Fågelgruppen, februari 2022 gm

Jan Andersson

0705 55 149 39

januhamn@telia.com