Fågelrapport 2018

Med denna resume’ över fågelhändelser i kommunen 2018, ligger nu ett dussin årsrapporter signerade fågelgruppen på UNF’s hemsida, https://ulricehamn.naturskyddsforeningen.se . Det är bara att hoppas att någon finner glädje och kanske inspiration över att ta del av dessa årskavalkader….

I vanlig ordning så är det Artportalen (artportalen.se – hela Sveriges databas över bl a fågelobservationer) som utgör grunden för innehållet. Antalet rapporter från vår kommun ligger tämligen konstant år från år. Detta år blev det 15.480 rapporter av 194 arter fördelade på 120 rapportörer, de flesta dock med hemortsadress utanför vår kommun. Bra ändå. Jämför vi oss med storebror Göteborg, där ”bara” ca 800 personer av ett befolkningsunderlag drygt 23 gånger vårt, bidrog med rapporter, så är väl vårt resultat gott!

Det totala antalet fågelrapporter på Artportalen kommer antagligen att spräcka 50-miljonersvallen under 2019 och inkluderar vi alla rapporteringsbara taxa så blir siffran sannolikt över 70 miljoner! Och antalet artfoton på Ap har passerat en miljon! Härav kan vi utläsa att det finns väldigt många människor i vårt land som gillar att vara ute i naturen och dessutom registrerar/rapporterar sina iakttagelser på Ap, till nytta för forskning, naturvård och ökad kunskap om vår fauna & flora. Här blir det dock inga djupdykningar, bara lite småplock bland de drygt femton tusen rapporterna. En ny art för kommunen rapporterades!

 

Vinter-vår

Ett nytt år och därmed lite nystart i skådandet för många. Vädret började i alla fall på plussidan och sjöarna var isfria, liksom förra året, så det kändes som en fortsättning på det gångna året. Redan den första dagen hade 31 arter rapporterats, dag två var antalet årsarter 44 och vid månades slut 77.

De flesta av dessa är året-runt-arter, men här finns även kvarstannare som rödvingetrast, skäggdopping, sävsparv, råka, kricka, bläsand, rödhake, snatterand, bläsand, bofink, stare, röd glada, kungsfiskare, ringduva och pilgrimsfalk. Vintern kom dock efterhand, åtminstone då och då, så många av nämnda arter fick maka på sig.

Den årliga vinterfågelräkningen (Vinterfåglar Inpå Knuten) 27-30 januari, genomfördes i grönska som i månadsskiftet åter övergick till snövitt. Räkningen är populär och lockade till räkning på över 18.000 matningar i hela landet, varvid 878.000 fåglar av 97 arter rapporterades – se statistik på vinterfaglar.se . Hos oss bidrog 72 rapportörer från 73 matställen med 4.818 fåglar av 45 arter. För det mesta ”vinner” talgoxen antalsmässigt (i hela landet så även 2018), men i vår kommun blev det gråsiskan, som uppträdde särdeles talrikt denna vinter. Ovanligaste fågel blev en snösiska.

Konstateras kan att många av rapportörerna inte är anslutna till Artportalen.

Februari blev en vintermånad med obsar av bl a kungsörn, salskrake, en kricka i reningsverksdammarna vid Fiskebacken och en obs av tristare slag: en berguv som satt sig i en kraftledningsstolpe i Marbäck och omkom. De flesta år gör våren trevande försök med flera vårfågelarter redan i februari, men så icke i år. Det blev en dryg väntan och den första blev, för ovanlighetens skull, trana den 7:e mars, medan de första sånglärkorna inte siktades förrän den 12:e och tofsvipan den 15:e mars.

Därefter fanns det ingen återvändo. Många vårfåglar kom hyggligt punktligt och flera tidigare än normalt (fenologirekord för några), trots avsaknad av vårvärme i den första aprilhalvan. Bland de tidiga kan nämnas gransångare 8 april, stenskvätta 9:e, ladusvala 10:e (födosökande i blåst lågt över och på(!) Åsundens is), svartvit flugsnappare 19:e, trädpiplärka och hussvala 21:e, buskskvätta och ärtsångare dagen därpå samt en rad sångare i senare delen av månaden. Lite varmare nu – jag antecknade 23,7 gr 20 april!

Bland ovanligare arter kan nämnas en spelande berguv några marsdagar i Marbäck, spetsbergsgås i Marbäck 31 mars och 7 ex 16 april, en trädlärka i Åfärd 2 april, en stäpphökhona i Gullered 14 april, de första sjöorrarna 16:e, en tutande rördrom i Gärdsjön 21- 27  april. Den kunde t.o.m. ses tuta från tornet vid banvallen. De första ringtrastarna sågs 13 april och sammanlagt minst 8 fram till månadsskiftet, smådopping den 14:e och svart rödstjärt den 22:e. Ett par av årta (vår ovanligaste simand) höll till i Mossabyggetdammen 15 april och stannade nästan i en hel månad. Vi hoppades på att paret skulle häcka, men så blev det nog inte. Ett par sågs även tillfälligt i Gällstad reningsdammar 26 maj. Mossabyggetdammen kan också utgöra en bra rastplats för vadare under sträcktid och den 29 april räknades inte mindre än 60 grönbenor där.

Våren är ju också uggletajm, men det blev dåligt med den varan. Kanske var det ett dåligt gnagarår? Kattugglor hördes här och var och enstaka sparvugglor, men bara två pärlugglor. Inte en enda hornuggla hördes och inga ungar konstaterades. Däremot sågs en (förmodligen svulten) hornuggla i en trädgård i staden 27 mars och en hittades död i vattnet utanför Fiskebacken 16 april. Samma? Ingen hökuggla detta år, vare sig vinter/vår eller under hösten. En riktig rökare var dock en lappuggla som visade sig en höstdag (20 okt) i Humla!

Riktigt illa är det ställt med berguven i Vistberget. Sedan honan blev bildödad hösten 2016 och hanen var ensam 2017 har det varit tyst i berget sedan september 2017, med undantag för en tillfälligt hörd uv i början av oktober 2018. Är berguven borta som häckfågel i Vist? Har motorvägen, där trafiken dånar fram nära berget, en negativ inverkan på en återetablering? Ingen vet. Återstår att se om några nya uvar fattar tycke för berget, som har varit uvarnas hemvist från tidigt 1970-tal.

Berguven är åter i utförsbacke inom stora delar av sitt utbredningsområde, vilket har föranlett SOF att utlysa en riksinventering av arten under 2019-20. Läs mer om denna inventering här: https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/Dagens-natur/berguvarna-inventeras-2019-20/

Blickar vi vidare in i maj så hittar vi en småspov i Marbäck den 1:e, brun glada den 2:e i Varnum (som sedan ska följas av fler observationer här fram till 10 juli samt en obs 10 september), småfläckig sumphöna i Gärdsjön och lite öster därom 7-8:e, näktergal vid Örsjö i Nitta den 11:e, två dvärgmåsar vid Tolken 22:e, 5 svarttärnor på samma plats den 25:e och en den 28:e. Vårsträckande kustsnäppa (100-flock) och några kustpipare noterades i Marbäck den 27 maj (vårsträckande arktiska vadare är ovanliga i vår kommun). De vitkindade gässen, som sträcker nordost i mitten av maj, var inte lika många som året innan, men drygt 3.000 inräknades.

En riktig stänkare blev en brandkronad kungsfågel som sjöng i en granridå nära Hökerum 11- 21 maj och lockade många skådare. Detta blev en ny art för kommunen!

 

Sommar-häckningstid

 I slutet av maj har i princip alla flyttfåglar anlänt, men juni-juli är en bra tid att nattlyssna efter ovanligare arter. Så hördes åter två nattskärror (troligen ett par, den 1 juni) på de stora hyggena öster om Lundby i Trädet, men inga fler observationer gjordes. En flodsångare sjöng vid Gärdsjön 8-17 juni och ännu en vid Ätran i Humla 23-25 juni och samtidigt en gräshoppsångare (och kärrsångare) på samma plats. En vaktel spelade söder om Dalum 11-12 juli.

Glädjande är att det nu finns två par häckande havsörn i kommunen. Två ungar ringmärktes i det ”gamla” boet och en i det nyfunna. Bland andra rovfåglar kan nämnas fiskgjuse där 5 häckningar är kända, lärkfalk 1 häckning + en trolig häckningsplats, brun kärrhök 1 häckning. Ingen känd häckningsplats för röd glada, men mängden observationer under häckningstid (241 rapporter under hela året!) antyder att det finns flera par.

Vill man se smålom så är Åsunden och Sämsjön bra sjöar att spana över. Hit kommer dock lommarna endast för att fiska och utföra sina speciella parningsspel. Häckar gör de endast i små mossgölar, men någon häckning har ej konstaterats detta år (vilket kräver en rejäl arbetsinsats att säkerställa). Ett flygstråk för smålom har under förundersökningarna inför den planerade vindkraftsparken Boared/Stigared konstaterats mellan Komosse och Äramossen. De sämst ”placerade” verken lyckades dock VgOF/UFG undanröja, men som alla vet så blev det ett nej för hela vindkraftsparken.

Ett par av smådopping fanns även i år i ett viltvatten i Fänneslunda, men någon lyckad häckning säkerställdes inte. Svarthakedopping fanns på tre häcklokaler (Lundby damm, Flatasjön samt Gällstad reningsverksdammar), men det var bara ett par i Flatasjön som fick fram ungar. Återigen endast ett häckande par av mindre strandpipare, på Ulricehamns soptipp. Ett par som sågs på Rönnåsens industriområde kan vara samma som på soptippen.

Det finns ingen konstaterad häckning av turkduva, men ett par höll till i Blidsberg under större delen av året samt som mest 4 ex i Dalum under hela året.

Backsvalan har det inte lätt. En mindre koloni fanns i det gamla grustaget i Hössna samt i ett tillfälligt matjordsupplag på Vist industriområde. Flera andra, tidigare bebodda, lokaler stod tomma. Illa!

Rödstjärt betraktas ju inte som en ovanlig fågel, men bara sex observationer rapporterades utöver en häckning i en trädgårdsholk i staden. Den svarta släktingen (svart rödstjärt) observerades med flera ex på Vist industriområde och åtminstone en häckning genomfördes (en årsunge sågs). Därutöver sjungande på Karlsnäs industriområde samt tillfälliga observationer i Marbäck och Brunn.

 

Höst

Fågelhösten har ju redan pågått sedan midsommar, men blir förstås mer påtaglig framöver. I andra halvan av juli sträcker en hel del vadare från långt bort i nordost, men vädret var kanske inte det bästa (=dåligt) för att observera dessa. 34 strandskator passerade dock Långegrund i Yttre Åsunden 23 juli. Samma dag rastade en svartsnäppa där och årets enda övriga obs gjordes i Humla 12 augusti. Bland tidiga rariteter kan nämnas en sträckande skräntärna i Varnum 1:a augusti.

Lågt vattenstånd i Tolken erbjöd öppen strand vid Sjögården och här sågs bl a en kustpipare 8-12 augusti och en kustsnäppa 25 augusti.

Lågt vattenstånd blev det även i Åsunden-sjöarna – extremt lågt och långvarigt kan man konstatera. Det sjönk stadigt från juli och som lägst var nivån 163,06 m.ö.h. i månadsskiftet nov-dec (6 cm över lägsta tillåtna och 5 cm över extremåret 2016). Vid årsskiftet var nivån 163,31 m.ö.h. och det är än mer ovanligt (sjöarna fylls oftast på rejält under senhösten, även under lågvattensår).

Antagligen är det bara fågelskådare som gillar läget under lågvattensår, förutom många fåglar förstås. Ruggeboviken och Långegrund erbjöd strandhugg för diverse vadare, bl a sågs småsnäppa, kustsnäppa, myrspov och en sandlöpare (31 aug). Men det är fr a den senare delen av hösten som sticker ut. Antalet sjöfåglar var långt fler än under ett normalår – åtminstone 2.300 som mest i Yttre Åsunden! Här några maxsiffror: kanadagås (400), sångsvan (475), gräsand (1.000), kricka (45), bläsand (527), snatterand (40), vigg (30), salskrake (23), vigg (30), sothöna (100) och storskarv (130).

Ovanligare arter var två mindre sångsvanar, en bläsgås, 4 stjärtänder, 3 skedänder….och så alla ägretthägrar!

Det började med två sydsträckande ägretthägrar vid Ruggeboviken den 10 augusti. Den 24 augusti stod en på Långegrund och antalet växte under hösten, så den sista obsdagen den 17 november stod där 8 vita hägrar! Under den här perioden drog de runt till olika stränder i Yttre Åsunden och mot slutet sågs de även vid Fästeredssund.

Varför så många sjöfåglar i Yttre Åsunden i år? Lågt vattenstånd är förstås viktigt, men kombinerat med en enorm förekomst av smal vattenpest (Elodea nuttallii), som säkert gynnats av både lågvatten och en varm sommar, är sannolikt förklaringen. Gott om mat för fr a änder, gäss, svanar och sothöns. Den smala vattenpesten har varit känd i Yttre Åsunden sedan början av 2000-talet (i Sverige troligen första fyndet 1991), men måste ha funnits här tidigare, dock ej upptagen i Västergötlands flora, som utkom 2002. En massförekomst uppmärksammades florans utgivningsår(!), också ett lågvattensår med toppnoteringen 3.500 sjöfåglar den 26 oktober!

Inom parentes kan nämnas att den smala vattenpesten är en införd akvarieväxt från Nordamerika som relativt nyligen har ”sluppit ut” här och var i landet, liksom släktingen ”bred” vattenpest Elodea canadesis (även denna en nordamerikansk art), som har funnits i landet betydligt längre (1871). Den smala vattenpesten har efter att den uppmärksammats i Yttre Åsunden spridit sig norrut och finns nu ända upp till Prången samt säkerligen nedströms från Yttre Åsunden. Nu även påträffad i Sämsjön. Den smala vattenpesten är dominant och tränger undan både canadensis, inhemska vattenväxter och vattendjur. Den fluktuerar mycket i förekomst, kanske bl a beroende på vattenstånd och rådande sommarklimat. Sprider sig lätt med hjälp av t ex fiskeredskap och båtar, då den hos oss bara förökar sig vegetativt, och den är numera en EU-listad s.k. invasiv art.

Lågvattensår är också bra för rastande dvärgbeckasiner på hösten, då lämpliga rastplatser erbjuds. Några sågs vid Långegrund-Haganäs i Yttre Åsunden, men även i Marbäcksviken och Prången.

Utöver sjöfåglarna denna höst kan även tre obsar av trädlärka nämnas: en vardera i Gällstad 23 september resp. Varnum 23 oktober, samt däremellan en rekordstor sträckande flock om 17 ex vid Långegrund den 3 oktober. En enda obs gjordes av skogens doldis – järpen. En fågel sågs några km söder om Böne 30 oktober.

Bland ovanligare senhöstfåglar kan nämnas en alfågel i Sverkestorpssjön norr om Trädet 24 okt. Inte mindre än 18 skäggmesar sågs vid Mogden 3 nov, hördes mellan Hökerum och Gärdsjön samma dag samt 5 ex som sågs i Gärdsjön 8 nov. Dessutom 3 ex på Långegrund 27 nov-15 dec. En svärta höll till i  Ruggeboviken 25 nov-4 dec, en stjärtand dröjde sig kvar vid Prången in på det nya året 2019, likaså en rörhöna vid Basta kvarn i Blidsberg och en forsärla vid stadens reningsverk.

Där sätter vi punkt för årets genomgång av rapporterna på Artportalen. Resten, och allt, finns tillgängligt för envar på Artportalen. Via fågelgruppens hemsida är det lätt att nå senaste veckans rapporter, foton, en facebooksida, gästboken (använd gärna den!) med mera – se ufg.se

Ett nytt spännande fågelår är redan igång och våren är inte särskilt långt bort. Väl mött i fågelmarkerna 2019!

Fågelgruppen, februari 2019, gm

Jan Andersson

070 55 149 39, 0321-149 39

januhamn@telia.com