Fågelrapport 2017

Fågelgruppen 2017

 

Ännu ett fågelår har avslutats och ännu en gång dags att summera ett helt års händelser i kommunens fågelmarker. Som alltid numera så är det Artportalen som får leverera materialet till denna årsrapport. Årsrapporter, fr o m 2007, finns nu samlade på UNF´s hemsida https://ulricehamn.naturskyddsforeningen.se

Miljonerna rullar i Artportalen som nu har blivit en gigantisk databas, där fåglarna utgör majoriteten med över 44 miljoner rapporter, med övriga artgrupper inkluderade hamnar siffran på drygt 61 miljoner (rapport nr 60 miljoner lades in i september av vår egen Fredrik Andersson!)!

Men nu håller vi oss till Ulricehamn 2017 och kan då summera 15.440 rapporter av 190 fågelarter inlagda av 169 olika rapportörer. Hyfsade siffror….men antalet observerade arter är i lägsta laget. Inget nytt tillskott i kommunartlistan i år heller (tredje året i rad).

Det sägs att vi svenskar är väldigt väderfixerade och det är säkert sant. Väderläget spelar ju stor roll i vad vi företar oss, inte minst i naturen och vad vi kan förvänta oss att se i fågelväg. Sambanden mellan väderläge och fåglars uppträdande är ofta påtagligt. Ofta är det möjligt att förutspå om det ska bli en bra sträckdag, t ex (för egen del antecknar jag alltid dagens väder i mina fågelanteckningar…).  Väder, vattenstånd, isläge mm skymtar därför gärna i dessa årsrapporter.

 

Vinter-vår

Året började snöfritt med flera plusgrader och en isfri Åsunden, så inte så konstigt att forsärlan vid reningsverket vid sjön dröjde sig kvar hela januari. Isen gjorde sedan flera tappra försök att lägga sig ända fram till mitten av mars, utan att lyckas helt. Öppna vakar borgade för att isen åter kunde blåsa upp vid minsta blåsväder.

I Ruggeboviken dröjde många sjöfåglar kvar från föregående höst, t ex 80 vigg, 1 brunand, 10 bläsänder, 23 salskrakar och 20 skäggdoppingar – unika siffror vid denna årstid och en vink om att väderläget numera inte är som ”förr”.

Kungsfiskare sågs både vid Sturebadet och i Marbäcksviken, vilket också vittnar om att det ännu fanns tillräckligt mycket öppet vatten.

Hökugglan på Lundby hyggen i Trädet var också kvar från föregående höst och stannade februari ut. Sent uppdagades att en hökuggla funnits i Humla under samma period och fram till slutet av mars. En tredje hökuggla visade sig vid Vinsarp en dag i mitten av januari. Ett bra hökuggleår alltså, men ingen repris följande höst (inga nya hökugglor kom ner från häckningsområdena norrut).

Av andra tidiga, nya årsarter i januari kan nämnas sädgåspilgrimsfalk, ringduvasothöna, fjällvråk och rödhake.

Årets fågelbordsräkning ”Vinterfåglar Inpå Knuten” gick av stapeln 27-30 januari och statistik från Sveriges Ornitologiska Förening – Birdlife Sverige avslöjar att här i kommunen deltog 73 personer vid lika många matningar och rapporterade 4.374 fåglar av 44 arter! Läs mer här: https://vinterfaglar.se

Redan i mitten av februari kom de första sånglärkorna, föga förvånande kanske, men den 22:e var de redan uppe i 300 på ”Marbäcka gärden” – ingen vinter här inte. Tofsvipan låg hack i häl och vid månadsskiftet var de redan många på flera platser. Innan februari var slut hade också ljungpipareskogsduvaröd gladatranastare, råkadubbeltrast och morkulla anlänt. Bland de ovanligare arterna sågs även bläsgåsvitkindad gåsmindre sångsvan och i Marbäck sågs en berguv mitt på ljusan dag, medan årets enda spelande pärluggla spelade en tid i Boared kring månadsskiftet.

Raskt in i mars och vårens förväntade fågelarter kommer i år också, men allt tidigare. De första smålommarna sågs redan den 4:e, vilket måste vara rekord. Ovanligare tidiga marsfåglar var spetsbergsgåskungsörn och trädlärka och när den första sädesärlan noterades den 22:e blev den årsart  nr 107. I sista marsveckan sågs vinterhämplingsilltrutstrandskatagransångarevattenrallstorlom och brun kärrhök. En av få av årets järpar noterades på Getaryggen (övriga var en i maj och några under hösten i kärnområdet Humla-Lundby).

April började med god värme och den 2:a har jag antecknat + 16 gr!  Det blev dock kallare perioder och även lite snöfall, som vanligt i april. Inget hindrade att vårfåglarna fortsatte att strömma in – tidiga sådana var fiskgjuserörhönasvarthakedoppingsvart rödstjärt och stenskvätta inom de första åtta dagarna, följda av hus– o ladusvalordrillsnäppalövsångare m fl och mot slutet av månaden kom backsvalagulärlaträdpiplärka , rörsångare, svartvit flugsnappare och slutligen den första buskskvättan.

Bland ovanligare fåglar under månaden kan nämnas gravand (i Björnsjön, Komosse!), sjöorrealfågelbrushanesmåskrakegråhakedoppingejdersnatterandskedandsilvertärna och dvärgmås. Totalt sågs ett 15-tal ringtrastar i kommunen utspridda över hela månaden.

Den första maj kom svarthättan (art nr 152) och andra insektsätare följde strax efter. Nu var fåglarna mer i fas med våren. Ovanligare arter i maj var en tutande rördrom i Mogden, en lappsparv och en jorduggla i Marbäck, svärta, fler dvärgmåsar och silvertärnorvaktel (inte mindre än 8 spelande, vilket är kommunrekord), två mindre flugsnappare vid Korpeboberg och så rosenfink (den senare allt ovanligare).

Maj är också bästa tid för vårflyttande vitkindade gäss, en art som bara ökar och ökar, och det blev, såvitt jag vet, ett rekordsträck med över 5.000 observerade fåglar

Under denna tid genomfördes även för tredje året i rad Våtmarksinventeringen, som är landsomfattande i syfte att följa förändringar i fågellivet i våtmarker över längre tid.  Tolv lokaler i kommunen ingår.

 

Häckningstid-sommar

Lite lugnare tid nu, 177 arter har observerats, vilket betyder att det bara är 13 arter kvar till nyår….

Det går dåligt för den häckande berguven i Vistberget. Inga ungar på flera år och vad värre är, så var det sannolikt honan som påträffades bildödad på Falköpingsvägen mittför Vist. Hanen var ensam efter denna händelse. Vi hoppas förstås att en ny hona snart ska flytta in. Av övriga ugglearter kan nämnas hornuggla med tre kullar – bättre, men inte bra. Ganska många kullar dock för kattugglan. Hos pärl– och sparvuggla påträffas nästan aldrig några kullar – det krävs mycket tur för att ”springa på” dessa.

Negativt för nattskärran i år. Förekomsten på Lundby hyggen verkar vara förbi. Kanske börjar hyggena att växa igen för mycket för att passa. Och snart blir det vindsnurror där istället.

Visserligen konstaterades ingen säker häckning av röd glada, men antalet observationer bara ökar för varje år. Vi gissar att det finns flera par. (Inom parentes kan nämnas att under höststräcket vid Falsterbo sträckte det ut lika många röda glador som bivråkar – bra för gladan men illa för bivråken!). Den bruna gladan går det också bra för. Ingen häckfågel hos oss, vad vi vet, men kanske sågs så många som sex olika fåglar i Varnum-Fänneslunda och på Knätte mader.

Äntligen har även havsörnen slagit ner sina bopålar hos oss. Ett par har nu häckat framgångsrikt i två år! Undrar du var, så får du inget svar… Däremot verkar det inte ha blivit någon lyckad häckning för pilgrimsfalken, men numera görs ganska många observationer under större delen av året.

Dåligt gick det också för gråhakedoppingen i Viesjön – de behagade inte att årerkomma! Två ex sågs dock senare, den 12 augusti. För svarthakedoppingen gick det heller inte så bra. En unge blev det på en av tre kända häckningslokaler. Smådoppingen i Fänneslunda fick glädjande nog ut fyra ungar, f.n. enda häckningslokalen för denna art.

Gissningsvis har turkduvan häckat både i Dalum och Blidsberg, då flera ex har setts i båda samhällena under hela året. Kanske finns det också något häckande par av kungsfiskare i Ätran, av rapporteringen att döma.

Det blev också lite sensommarsträck (=höststräck) av arktiska vadare i slutet av juli till början av augusti. Knappt 50 myrspovar, 25-talet kustsnäppor och 10 kustpipare sträckande sydväst vid Ruggeboviken och därtill 7 kustpipare i Varnum. Ytterligare ett hundratal obestämda vadare sågs under sträcket, som nästan enbart observeras vid uselt sommarväder. Nämnas kan också en rekorddag med tärnor – den 9 augusti sträckte 500 fisktärnor + 14 silvertärnor och 2 skräntärnor (ytterligare två skräntärnor sågs några dagar senare vid Prången). Nämnas kan också en bra sträckdag för skrattmås vid Ruggeboviken den 21 juli, då 1.630 ex räknades.

Årets enda bändelkorsnäbbar sågs i lärkträdsbeståndet norr om Bredgården i Marbäck i sista juliveckan (tillsammans  med 80-talet mindre korsnäbbar), vilket är ett typiskt uppträdande i tid för denna nordliga och lärkkottsälskande art.

 

Höst-vinter, igen

Hösten 2016 var vattenståndet rekordlågt i Åsundensjöarna till glädje för oss som gillar vadarstränder. I år började det bra vid högsommartid och länge var det samma takt i vattenståndsminskningen de båda åren. Men kring månadsskiftet augusti/september gick något snett, vattnet steg i rask takt och fram på senhösten blev det mycket höga nivåer. Långegrund gjorde bara en kort sejour ovan vattenytan, så det blev endast några få besök och ett fåtal vadare observerade. Årets enda större strandpipare (4 ex) sågs där 24 augusti och den enda svartsnäppan dagen innan vid Haganäs. Nu är vi framme vid art nr 185 och 186, och nu går det trögt.

Men landet ska tömmas (nästan) på fåglar, så det gäller att hänga med. Det tycks dock inte ha blivit så många spektakulära sträckdagar, men 5.000 tranor mot söder genom Ätradalen 5 okt är en fin siffra. 1.500 ringduvor vid Ruggeboviken strax innan är också en god siffra, liksom 76 vinterhämplingar i Marbäck 24 oktober. För storskarvens del är 200 en hög siffra hos oss. Många håller till i Yttre Åsunden om höstarna och den 23 september sågs dessa flyga härifrån till Bystadsjön, där de tycks finna goda fiskevatten.

Lite ovanligare höstfåglar blev prutgås i Varnum, trädlärka i Marbäck och Varnum, stjärtand (11 ex 8 okt, tillika årets enda) vid Ruggeboviken, en flock på 13 spetsbergsgäss i Humla och skäggmes i både Varnum  (18 okt) och Gärdsjön (3 nov). Skäggmesen blev också årets sista nytillskott i årslistan, alltså nr 190. Ett par mindre sångsvanar höll till vid Fänneslunda en tid i månadsskiftet nov-dec.

Tillfälliga vinterkänningar med snö och kyla både i november och december, men slutet av året blev ganska mild och snöfattig. Bristen på is på de stora sjöarna gjorde också att många sjöfåglar dröjde kvar. Skäggdopping över årsskiftet är regel numera.

Sena kvardröjare i december var rödhakemorkulla och en sävsparv vid Mogden.

En fågel som stack ut under senhösten var de många gråsiskorna. Envar som matar vinterfåglar har säkert märkt att de ”svärmar” kring fågelmaten och kanske även sett kringdragande småfågelflockar, som ibland blir riktigt stora. Uppåt tusentalet i en enda flock har observerats. Annars är väl 50-100 fåglar rätt vanliga flockstorlekar.

Nu får det vara nog, men fler observationer finns att finna via sökning på Artportalen http://www.artportalen.se  Det är enklast att nå senaste veckans observationer i kommunen på fågelgruppens hemsida www.ufg.se  På hemsidan finns också en gästbok för frågor meddelanden liksom en länk till en Facebook-sida.

 

Rättelse 2016: roskarlen vid Påarp i Murum var felrapporterad och gällde Påarp i Halland!

 

Nu ser vi fram emot ett nytt spännande fågelår, så väl mött i fågelmarkerna 2018!

 

Fågelgruppen, januari 2018, gm

Jan Andersson

070 55 149 39, 0321-149 39

januhamn@telia.com